Sommaren 2009.Det låter liksom bra. När man säger det.
Sommaren 2009. Det smakar liksom bra i munnen. Och det är det. Än så länge har den här sommaren varit fylld med awsomeness. Maskeraden. Midsommar med gänget. Bodyshots på Nåttarö. Mysiga sommarkvällar i stan. Totally IOS madness. & Snart AMSTERDAM. Utzz.
Men varför känns det som att sommaren är slut nu? Är den det? Det kanske den är.. Eller så är vi så mitt uppe i den att vi glömmer bort den. Kanske dags att stanna upp och lugna sig lite. Hela Augusti är faktiskt kvar. Augusti är också en sommar månad i Sverige. Sen-sommar, but still. Sommar! Inte höst eller vinter. Sommar!
Det känns också som att det är
sista sommaren. I januari drar jag. Inte 100 procentigt
vart. Men 100 procentigt
att. Sen blir det inte mkt mer. Jo, allvar blir det. Och det ser jag fram emot! Men jag kommer att sakna allt. Jag kommer sakna och tänka på
sommaren 2009. Länge!
Iaf, hemma från Ios igen. Börjar kanske smälta det tillslut. Men vill fortfarande tillbaka. Min kropp totalprotesterar dock. Yrsel, kallsvettningar, ögoninfektion, illamående, hjärtklappningar. You
fucking name it. Men jag saknar them boys. Not the drama, but them boys. Och all kvalité jag fick med
dig Linn. Tack,
tusen jävla tack för en helt oslagbar semester. All the
love to you.